Sökresultat

Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper han Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg. Hur fick du idén till boken?– I min forskning gör jag astronomi genom att ”titta ner i stället för upp”. Vi har utvecklat metoder hur man ur jorden

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2025-10-07

Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet. Bidraget på 2,5 miljoner euro under fem år gör det möjligt för honom att fortsätta studera den säregna Bogong-fjärilens navigeringsförmåga. Grattis Eric, hur känns det?– Fantastiskt roligt! Det är andra gången med Advanced Grant för mig och det känns som en fin bekräftelse att v

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-jattebidrag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-07

Regeringen har utsett tre nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet. En av dem är Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet. Grattis, Anna Maria Jönsson, till det nya uppdraget. Vilken expertis bidrar du med i Klimatpolitiska rådet?– Min forskning handlar om klimateffekter på skogliga ekosystem och vi använder modeller för att simulera

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/anna-maria-jonsson-utsedd-till-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-10-07

Galaxen Gaia Enceladus passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax för cirka tio miljarder år sedan. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Stora galaxer bildas genom att mindre galaxer kolliderar, smälter samman och klumpar ihop sig. De stora spiralgalaxer vi ser idag är resultatet av sådana kosmiska kärleksmöten. Ett viktigt mål för astron

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/korvformad-dvarggalax-passerade-vintergatan-flera-ganger-innan-den-slukades - 2025-10-07

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen Agrotis infusa är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels r

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-10-07

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-10-07

Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av havet för sin överlevnad. Bakom studien står 377 forskare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-10-07

Ett forskarlag har lyckats kombinera genomiska och fossila data för att rekonstruera släktträdet för kiselalger. Dessa mikroalger producerar 20 procent av jordens syre och står för nästan hälften av fotosyntesen i världshaven. Kiselalger, även kallade diatoméer, är en mycket stor grupp encelliga organismer. En karaktäristisk egenskap är att de formar ett skal av kiseloxid runt sig. Eftersom kisela

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-de-livsviktiga-kiselalgernas-slakttrad - 2025-10-07

Naturvetenskapliga fakulteten lanserade 2025 en ny forskarutbildning i beräkningsvetenskap för att möta det ökande behovet av avancerade beräkningsmetoder inom forskning. Satsningen syftar till att främja tvärvetenskapligt samarbete och utbilda doktorander i att hantera och analysera stora datamängder inom allt från medicin till miljövetenskap och teknik. Forskarutbildningen skapades som en respon

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/satsning-pa-berakningsvetenskap-ny-forskarutbildning-moter-vaxande-behov-av-avancerade-analyser - 2025-10-07

En unikt bevarad meterlång fena med fossiliserad mjukvävnad från en jättelik, 183 miljoner år gammal fisködla har undersökts av forskare som upptäckt en oväntad egenskap: djuret kunde jaga nästan ljudlöst. Något motsvarande har forskarna aldrig tidigare stött på hos något havslevande djur, vare sig utdött eller nutida. Studien publiceras idag i tidskriften Nature. Ichthyosaurier eller fisködlor va

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/uraldrig-havsreptil-smygjagade-i-morker-har-aldrig-tidigare-setts - 2025-10-07

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. I sin doktorsavhandling har Zachary J. Nolen undersökt hur förlusten av gräsmarker i södra Sverige på

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-10-07

Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger bio

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-10-07

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-10-07

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-10-07

En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna. Den nya inriktningen är en del av det befintliga masterprogrammet i beräkningsvetenskap, men öppnar för ett nytt område: tvärvetenskapliga till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2025-10-07

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2025-10-07

Var fjärde kvinna drabbas varje år av illaluktande flytningar från slidan, bakteriell vaginos. Idag behandlas detta med antibiotika, men nyligen har ett skonsammare, antibiotikafritt alternativ godkänts för försäljning inom EU. Bakom innovationen står en grupp Lundaforskare – som gjorde upptäckten av en slump. Sveda, klåda och illaluktande flytningar är både ett vanligt och ett stigmatiserat tills

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vanligt-kvinnoproblem-lost-av-forskare - 2025-10-07

Tårta och en fullsatt Rydbergsal satte tonen när Fysicum firade 75 år. Fysiska institutionen bjöd in till kalas och publiken fick samtidigt följa med på en svindlande resa genom historien förmedlad av professor Erik Swietlicki. När Lunds universitet grundades 1666 fanns det ingen naturvetenskaplig fakultet. Fysiken hörde i stället till den filosofiska fakulteten, och undervisningen sköttes länge a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysicum-75-ar-en-pigg-jubilar-med-lang-historia - 2025-10-07

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2025-10-07

Helena Filipsson, professor vid geologiska institutionen, har tillsammans med kollegor fått så kallad ”seed funding” från Lunds universitet för det tvärvetenskapliga projektet “From Microns to Models: Leveraging μCT and Machine Learning for High-Resolution Morphological Diversity Analysis (MICROMORPH)”. Projektet förenar expertis från geologi, biologi, matematik och statistik och drivs i samarbete

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-perspektiv-pa-naturens-former-tvarvetenskapligt-projekt-far-startpengar-fran-universitetet - 2025-10-07